Månadsbrev – februari 2026
Alla problem är inte lika. Och alla ska inte lösas på samma sätt. I vår modell “Hierarki för problemlösning” ser vi tydligt hur arbetet utvecklas – från daglig felsökning till proaktiv orsaksanalys och mönsterigenkänning. Frågan är: Arbetar ni mest till vänster – eller har ni börjat förflytta er åt höger?
Till vänster: Felsökning – nödvändigt men reaktiv
Här hanterar vi det uppenbara: Sporadiska fel. Akuta stopp. Snabba åtgärder. Det ingår i det dagliga arbetet. Operatörer och underhåll löser problemet, dokumenterar i UH-systemet och produktionen rullar vidare. Beroende på komplexitet kan strukturerade metoder användas. Det är nödvändigt. Men det är också reaktivt. Om samma fel återkommer gång på gång är det ett tecken på att vi inte har löst problemet – bara hanterat det.
I mitten: Orsaksanalys – här börjar utvecklingen
När problemen blir komplexa eller återkommande behöver vi höja nivån. Nu räcker det inte att veta vad som gick fel. Vi måste förstå varför. Här kommer grundorsaksanalysen in. Exempel: Ett lager byts fyra gånger per år. Varje gång betraktas det som normalt slitage. Efter analys visar det sig att smörjintervallen inte matchar verklig belastning. Eller att medarbetarna inte har följt det uppsatta intervallet.
Resultat:
• Från fyra haverier per år till noll
• Minskade reservdelskostnader
• Färre akuta utryckningar
• Ökad tillgänglighet
Det är skillnaden mellan reparation och förbättring.
Till höger: Proaktiv analys – mönster och samband
Den högsta nivån i modellen handlar om att se trender, olika mönster och samband. När data analyseras systematiskt kan ni:
• Identifiera svaga områden i organisationen
• Eliminera systemfel
• Prioritera rätt förbättringar
• Arbeta strategiskt istället för akut
Här byggs långsiktig tillförlitlighet.
Vad vinner man på att bli bättre?
Att förflytta sig i hierarkin ger mätbara effekter:
• Färre återkommande stopp
• Kortare störningstid
• Lägre totalkostnad för underhåll
• Mindre personberoende
• Starkare förbättringskultur
Men den kanske största vinsten är kulturell. När organisationen slutar fråga ”Vem löser det?” och istället frågar ”Varför händer det?” då börjar den verkliga utvecklingen.
Som Frida Jonforsen, seniorkonsult och utbildare inom RCA på Idhammar, uttrycker det:
Mogen problemlösning handlar om att veta när felsökning räcker – och när vi måste analysera systemet. När vi arbetar strukturerat med orsaker bygger vi bort problemen istället för att jaga dem.
När ni löser ett problem – stannar ni vid åtgärden? Eller säkerställer ni att orsaken är eliminerad? Skillnaden avgör om ni reparerar – eller utvecklar.
Vill ni ta nästa steg i er problemlösning och arbeta mer strukturerat med orsaksanalyser? Vi hjälper er gärna.
Grundorsaksanalys RCA
Metoden för RCA (Root Cause Analysis) handlar om att hitta händelsens underliggande orsaker. Kursen kombinerar metoder i grundläggande felsökning med praktiskt användande av RCA. Metoden används för att kartlägga händelseförloppet vid en eller flera händelser. Det kan vara både små och större haverier men kan även i förenklad form bidra till att dels förhindra fel, dels åtgärda återkommande misstag vid konstruktion och handhavande av utrustning.
