Behöver Sveriges VA verksamheter hjälp att utveckla sitt underhåll?

Behöver Sveriges VA-verksamheter hjälp att utveckla sitt underhåll?

Enligt Investeringsrapporten 2020 från Svenskt Vatten har investeringsbehovet i VA-sektorn ökat från 16 till 23 miljarder per år. De största behoven finns i ett gammalt ledningsnät samtidigt som klimatförändringar, nya miljöregler och orimliga skillnader mellan kommunerna ökar kraven både på finansiering, kompetens och kapacitet.

Utmaningarna för att klara av nödvändiga investeringar i vatten och avlopp, menar Svenskt Vatten i sin rapport, är tre till antalet och kan sammanfattas med:

  • Det behövs mer pengar
  • Ny personal med delvis annan kompetens
  • Förändrad organisation

Åtgärderna som föreslås av Svenskt Vatten är:

  • Fördubbla VA-taxorna i Sveriges kommuner till 2040. Fler behöver vara med och betala – förorenaren (exempelvis läkemedelsindustrin eller försvaret) ska bidra till rening och sanering förorsakad av deras verksamheter.
  • Ny och högre kompetens kommer att behövas för att en VA-organisation ska klara av inte bara drift utan också utveckling, digitalisering, planering och projektgenomförande.
  • För att kommuner ska kunna samarbeta och bilda större VA-organisationer behöver reglerna om balanskrav på bara tre år behöver ändras och en gemensam taxa för flera kommuner bli möjlig.

I en artikel skriven av Rebecca Hjerpe från Hey Communication på uppdrag av Underhållsmässan (publicerad annons i Ny Teknik) vidrör Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm utmaningarna och lyfter problemet med ett underutvecklat VA-underhåll:

”Varför man säger att VA-underhåll är underutvecklat är för att det är sant. Det är ett gigantiskt infrastrukturnät där den stora mängden av system dessutom inte syns eftersom de ligger under marken. När det kommer till VA har man lagt krut på drift, vilket gjort att man glömt att jobba med underhåll. Helt enkelt skjutit den kostnaden framför sig”

Vidare förklarar Dalhielm att ”nyttorna av ett planerat och strukturerat underhållsarbete är många. Att kortsiktigt dra ner på underhållet ger visserligen minskade kostnader på kort sikt, men innebär omfattande konsekvenser på lång sikt. Förutom att våra kunder oftare riskerar att få brister i vattenleveransen, innebär ett uteblivet underhåll högre kostnader i det långa loppet. Därmed också dyrare för kunden på lång sikt. Det är också en hållbarhetsfråga. Vi måste värna om våra resurser oavsett om det är naturresurser eller pengar. Att inte jobba med underhåll är slöseri med båda delarna”.

Hur kan Sveriges VA-verksamheter då få hjälp om de vill utveckla sitt underhåll?

Idhammar har under många år stöttat med verksamhetsutveckling och utbildningar. Svenskt Vatten har anammat Idhammars Underhållspyramiden, en beprövad modell som skapar en röd tråd från kundens nuläge till en önskad framtidsposition med bättre driftsäkerhet till en lägre kostnad. Pyramiden består av ett antal byggstenar där Idhammar har tagit fram en ”verktygslåda” för varje byggsten. Mer om Pyrmiden kan du läsa här på vår hemsida, där Per Möller har påbörjat en artikelserie som beskriver varje byggsten.

Mats_Gahm

Mats Gahm

Verksamhetsutveckling Civilingenjör Seniorkonsult