Organisationsstrukturen resonerade jag lite om i föregående avsnitt men nu tänkte jag prata befattningar och roller. Först lite om nomenklaturen (med Wikipedia som stöd): En Befattning, synonym för “tilldelad tjänst”, är en organisationsenhet avsedd för endast en person. En befattning utgör med andra ord den yttersta noden i en organisationshierarki. En befattning medför som regel specifika uppgifter och ansvar som den som innehar befattningen tilldelas. En persons anställning i en organisation är ofta kopplad till en befattning som förutsätter en viss kompetens. Samma person kan dessutom ha flera olika roller i en och samma organisation, till exempel som underhållstekniker och specialist på vissa teknikområden/applikationer.
Vanliga befattningar/roller inom driftsäkerhet och underhåll är: Asset Manager, driftsäkerhetsansvarig, anläggningsägare, anläggningsansvarig, teknikansvarig, underhållschef, arbetsledare för olika discipliner, underhållsingenjör, underhållsplanerare, underhållsberedare, underhållskoordinator, och underhållstekniker (som jag väljer att kalla alla utförare för). Dessa befattningar och roller förekommer i varierande utföranden i olika företag. Jag tänkte inte att redogöra för hur jag ser på alla dessa olika befattningar utan gör ett urval:
Om vi börjar uppifrån så möter vi ofta personer med befattning – eller oftare rollen av – Asset Manager (förr fick vi gå på banken för att hitta Asset Managers). Denna har som uppgift att förvalta företagets fysiska anläggningstillgångar över hela tillgångens livscykel. Detta är inte en underhållsbefattning, utan en befattning/roll som vi finner nära företagsledningen som är anläggningsägare. En AM:s ansvar sträcker sig över hela livslängden på anläggningen. I detta ingår bland annat den långsiktiga planen för underhåll, den övergripande beställningen av underhåll och att rätt underhålls-strategibeslut tas, exempelvis underhålla eller investera. Vidare specificerar en AM hur driften skall hantera och sköta anläggningen för att den skall leverera.
Underhållschef; en underhållschefsbefattning kan innehålla många roller. Men det vanligaste fokuset är att ansvara för den löpande leveransen av underhållsaktiviteter i underhållsavdelningens verksamhet. Denna leverans skall ske på mest effektiva sätt och med den kvalitet som krävs. Att utveckla och förbättra verksamheten samt att arbeta med underhållsstrategin är även det viktiga uppgifter för underhållschefen. Sist men inte minst skall underhållschefen vara ett stöd och bollplank till produktions-ledningen i de frågor som berör underhåll och driftsäkerhet
Arbetsledare eller avdelningschefer har till uppgift (i större organisationer) att leda utförandepersonal, ofta uppdelat i teknikområden. Här tycker jag det viktigt att man faktiskt ser ledarskapet som en specialistkompetens och inte något som utövas i mån av tid. En duktig ledare i teknikergrupperna kan fungera som stöd och support i de olika rollerna teknikerna har, samt se till att medarbetarna har en positiv personlig utveckling.
Underhållsingenjör; underhållsingenjören skall arbeta med struktur, systematik, förbättringar och utveckling. Han eller hon skall driva en stor del av den utveckling som krävs. Typiska uppgifter är grundorsaksanalyser, upplägg av FU, genomgång av utfall och trender, att vara stöd vid investeringar m.m. Jag är av den bestämda åsikten att underhållsingenjörer aldrig skall ha underställd personal då detta splittrar underhållsingenjörens fokus. En annan fråga som ofta ställs är hur många underhållsingenjörer som krävs i en underhållsorganisation. Svaret beror på hur stor organisationen är och hur omfattande och komplex produktionsanläggningen är. Som ”mellan tummen och pekfinger”-värde skulle jag säga starta med en underhållsingenjör och addera ytterligare en per 15 operativa tekniker.
En specialvariant av underhållsingenjörsbefattningen är underhållsutvecklaren, som arbetar med att utveckla teknik och arbetssätt inom underhållet. Denna roll har stort fokus på många företag där man är i färd med att undersöka och utnyttja digitaliseringens möjligheter.
Andra viktiga befattningar/roller i underhållsorganisationen är underhållsplanerare och beredare vars roller syftar till att få ordning och struktur på utförandet. På många företag låter man underhållstekniker sköta en stor del av planeringen och beredningen (P&B). Personligen är jag inte anhängare av detta då min erfarenhet är att kvaliteten på P&B blir för ojämn. En viss enklare del av P&B-arbetet kan göras av utförare men gränserna måste vara tydliga. För mig kräver bra P&B utpräglade specialistroller som där det är sörjt med talang, utbildning, träning och specialisering. En driven planerare/beredare klarar i allmänhet att hålla ca 12-15 tekniker med arbete och material förutsatt att man eftersträvar kvalitet i verksamheten.
De mer operativa delarna – teknikernas roller och kompetenser – ryms inte i denna text utan förtjänar en egen redogörelse.
